att sakna - att vara stark - att emellanåt bryta ihop

Det är mycket som är svårt här i livet , jag vet inte riktigt varför det ska vara så jobbigt och varför man aldrig får må riktigt riktigt bra. Jag tycker att de må-bra stunderna är alldeles för få , de borde äga rum HELA tiden , men så är det ju inte. Jag vet också att människan är fruktansvärt anpassningsbar och lär sig att leva i nästintill allting , hur illa det än är.

Man lär sig att se de positiva i livet , iaf om man har någon vid sin sida , om man har någon att både dela sorgen och glädjen med. Tillsammans kan man försöka klara sig igenom de jobbiga stunderna som kommer ofta och som ett slag under bältet , (det gör de alltid , man är aldrig beredd på smällarna. ) Saknaden är nog det värsta i livet , saknade är nog det som gör mest ont .

Att sakna är otroligt tungt och jobbigt men samtidigt får det mig att minnas de allra finaste stunderna man upplevt tillsammans med de man saknar. Man har något fint att tänka tillbaka på , samtidigt som man fylls av glädje fylls man också aven fruktansvärd klump.

Det är tyvärr så att med glädje kommer sorg och med sorg kommer glädje , jag vet inte men det kan vara någon sorts balans. Jag kan ju bara gå till mig själv , tänk om jag bara hade varit glad hela tiden , då hade jag nog inte varit den jag är idag. Det som händer tror jag händer av någon sorts anledning , kanske det är det som format mig till den jag är , kanske det som formar mina värderingar och tankar. Jag har lärt mig att det finaste man har ska man försöka att hänga kvar vid , det kan vara jobbigt ibland , men det lönar sig iaf tillslut. Bara man håller sina närmsta nära sig så tror jag att man klarar sig bra .

Med mig är det så att jag kämpar till sista bloddroppen för de jag älskar iaf. Jag vet inte hur andra ser på det , men jag kan ju bara stå för vad jag gör och mina väderingar.


Man ska försöka att hålla ihop, och kämpa på. Att vara stark är inte den som håller sig på benen längst utan den som faller och sedan reser sig igen . Det är svårt att vara stark , men tillsammans tror jag att vi kan det . Man får hjälpa varandra ! Det händer ju gång på gång att även jag bryter ihop , absolut , jag är inte mer än människa jag heller ,och det känns som att just vid de stunderna vill man bara ge upp , men jag har inte gett upp än , jag kämpar på och försöker hela tiden.


Saknaden är stor efter dej Adam , det måste du förstå ! Du harlämnat många efter dig i sorg , ren fucking jävla sorg . Jag vet att du inte menade något illa egentligen , och jag vet att vi syns snart igen , fast det är länge tills dess och vi kommer sakna dig till den dagen vi sen träffas. Vi stöttar dig såklart i ditt val fastän det var dumt och att det gör oss jävligt ont , men vi gör alla dumma val , och man måste ju ändå förlåta det eller hur ? jag har också gjort dumma val i livet , och ändå är jag älskad . Vi syns snart kompis! vi tar hand om varandra här nere sålänge så får du ta hand om de där uppe ,okej ? deal!

Saknaden efter dej Lasse är också väldigt väldigt stor , du valde inte din väg själv utan rycktes ifrån oss i all jävla hast . varken du eller vi förstod nog hur det kunde gå så som det gjorde. Jag vet att du vakar över oss och att du inte kan riktigt släppa oss . Det har inte varit riktigt bra sen du lämnade oss , det kändes åtminstone lättare när du var här med oss , för du var så klok , du hade alltid svar på allting , och ingav ett lugn , så man slapp vara orolig . Det där lugnet försvann .. världen känns mer orolig , du kanske inte kan hindra oss allt ont , men du hade iaf svar på allting ! Det gjorde ju att man kände sig lite lugnare iaf .. Vi saknar dej och älskar dej så otroligt mycket Lasse och jag hoppas innerligt att du har det bra där du är . Vi syns snart ..



Det gör väldgt ont .