Svar på kommentarer

Roligt att så få så många & långa kommentarer . Tänkte svara och skriva lite kring de här istället .

Du har verkligen rätt med vad du skriver. Det är konstigt att allt blir annorlunda och man "förlorar" vänner. Men det kan de ju vara värt när man vet vad som väntar :) Puss Jennie

- Det är självklart värt , förmodligen så är man inte lika viktig , och visst kanske tråkig också . Men duger man bara ibland så skiter jag hellre i vilket . Jag längtar så efter vår lilla bebis , :) och det är verkligen verkligen värt det när man ligger där på ultraljudet , och när man känner bebisen ! Mysigt .

Jag vet vad du menar Har Inte många av Mina Gamla vänner kvar faktiskt d e trist fick ofta höra men du är så tråkig bla bla...Vet Inte varför d blir så faktiskt trist är d Ialf så söt magen är då jag längtar tillbax till min mage =) Kram på dej tjejjen

- Ja , jag får inte ens höra det . Jag blir bara undanskuffad . Antar att det testar ens vänner också . kanske bra till viss del , även om man blir ledsen för många vänner gör ont att förlora . men jag antar att man ser vilka som verkligen stannar. Ja , förstår att du längtar tillbaka till bebismagen ! :) det är mysigt .

Ja jag känner igen det där verkligen men ska jag vara ärlig så tror jag att vi som "är" gravida blir rätt så tråkiga med, eller tråkiga å tråkiga, vi blir mer trötta, tjuriga och bara hängiga så vi blir inte så roliga att umgås med, och de som inte är gravida vet nog heller inte riktigt vad man ska prata om, gamla minnen blir ju bara uttjatiga till slut och de vet heller inte hur det är o vara gravid så man har liksom inget gemensamt att prata om... Tråkigt men jag tror det är mycket så faktiskt, och speciellt sen när man väl fått sitt barn ändras man med, det är inget man lägger märke till själv så mycket däremot tycker man att alla andra har ändrat sig, men i själva verket är det en själv...
KRAM Ann-Sofie

- Javisst blir vi nog trötta och tjuriga . (dock tycker jag det värsta har gått över nu) & javisst de kanske inte förstår eller har något att prata om. Jag försökte hänga med väldigt mycket , och vara med ute , på puben och överallt. Men nu är det ingen som frågar över huvudtaget . det jag menar är att , det skadar ju inte och fråga , eller skicka ett sms och fråga hur man mår typ. men men , jag anser lite det som så att det är en test , och som kjag skrev här över , hur ont det än gör , så kan det vara bra . det känns liksom som att när man är bra i olika sammanhang då duger man , eller när man förmodligen fått bebisen , (då blir man genast intressant igen). Jag kan hålla med till viss del att man förändras väldigt mycket , men är det äkta vänner då så tycker jag att man stannar och bryr sig , och stöttar osv. Det finns som sagt få vänner kvar , och de har jag fortfarande lika roligt & är precis likadana som innan . De finns där och stöttar fortfarande mig , det spelar liksom ingen roll vad jag genomgår , om du förstår vad jag menar . vi ser självklart olika på det . Roligt och se vad andra tänker . :)


hej gullunge! Jag vet hur du känner... i början ville mina kompisar fortfarande träffa mig för att se hur jag förändrades tror jag... det är rätt coolt att se nån med gravidmage ju. Sen slutade nästan alla höra av sig. jag hade några få kvar, och dom andra hörde av sig på sms varrannan månad typ. jag kände mig så utanför! men jag umgicks mycket med folk som var gravida eller hade barn och det var otroligt skönt. När min bebis kom så kom endel av mina kompisar och hälsade på och gav paket.sen försvann dom igen..tills min bebis närmade sig ett år.. då var jag typ tillbaka i kretsen igen.. hemskt.. jag hade missat allt.fattade inget och alla hormoner gjorde de ännu värre. Måste säga igen att jag förstår hur du känner,de gör jag för jag har vart med om det. Nu är allt nästan som vanligt men ibland blir man inte tillfrågad pga att man har barn. Så är livet. Jag önskar att du och jag hade vart "bättre" vänner för jag hade stöttat dig och jag hade umgåtts med dej och lyssnat på de du behövde prata om. Sån är jag! Men jag gillar att ha dig som "skrivkompis" så skriv om det är nåt =) kram malin

- Ja i början var man intressant eftersom många i vänskapskretsarna inte har gravida "kompisar" , så det är ju jättekul att få se en bebismage växa . Jag kan tro attdet är så , när bebisen kommer , så blir det genast mycket roligare . Men jag anser att man inte kan duga ibland , det får likagärna vara , faktiskt ! Jag vill självklart visa hela världen min lilla bebis. Men nej faktiskt så tycker jag inte att man bara kan duga ibland när dete är roligt. Jag anser att är man en riktigt vän så står man där i ur och skur , som de som jag har kvar gör. Det är ju fruktansvärt att det är så , och att du bara gick tillbaka till samma krets , det hade jag aldrig gjort. Det tycker jag inte att man ska acceptera , att man bli undangömd , för att sen bli framplockad. Tänk om jag hade blivit sjuk eller något . Ha , inte en människa hade varit där . Då man kan ju fundera på vad det är fär vänner. Men jag försöker iaf se det positivt , så jag ser att det är ett sätt att rensa ut , tyvärr , för det är jobbigt och man blir väldigt ledsen , en del människor vill man så gärna ha kvar, en del människor tycker man så väldigt mycket om . Men när det inte är ömsesidigt så är det ju faktiskt inte vänskap , hur mycket man än vill det. Ja , vi hann ju inte lära känna varandra så mycket . Det tycker jag också var synd , men skrivkompisar kan man vara , vi får försöka ta upp kontakten igen.